Jag är född 1983 i Småland och var tidigt en entreprenör. Som barn sålde jag allt möjligt så som jordgubbar, persilja, morötter, hallon och körsbär med mera. Minns att jag var 6 år när jag hade mitt egna försäljningsställe på Öland någonstans. Det var midsommarafton och pappa hade fått jordgubbar över. När jag hade sålt färdigt skulle jag knacka på hos en bekant till pappa och ringa hem. Det värsta jag visste var att plocka sten hemma på åkrarna i Siggesbo. Det fanns liksom inget slut på det och jag har alltid velat ha ett mål. Siggesbo är en liten by med 3 grannar. Byn är belägen i Torsås Kommun i Småland, som ligger mellan Kalmar och Karlskrona. Där bodde jag tills jag var 15 år.

Anna Benson photo by Anna Lundell

Förutom familjens alla produkter till försäljning så präglade idrotten hela min barndom. Fotbollen var först ut och de första fotbollsskorna fick jag 5 år gammal. De var svarta och neongröna. Jag hade till och med en riktig fotbollsplan med riktiga mål. Jag var bra på fotboll och spelade med Smålandslaget under några år.

I vår källare hemma hade vi ett pingisbord och det spelades otaliga matcher där. Dusterna med pappa var många. Pingis blev min grej och under min personliga tränare, Rowden Fulldens ledning i Bergkvara AIF blev jag rätt bra. Såväl svensk som fransk mästare. Fick ett proffskontrakt i Paris när jag var 17 år och min dröm gick i uppfyllelse. Under några år spelade jag som utlandsproffs i franska ligan för att sedan återvända hem igen för några år i elitserien. Karriären avslutades 2008 med ett år i Bundesliga, Tyskland.

Helsingborg var pingismekkat i Sverige för landets bästa tjejer och dit flyttade jag när jag var 15 och det kom att bli min bas i 6 år. Efter en turné i Kina med mitt franska lag 2004, som nyblivna franska mästare, insåg jag att dessa kinesiskor som för övrigt toppar världsrankingar överlägset, faktiskt var omöjliga att rå på. Och efter att fått stryk av en 12-åring som 20-åring insåg jag att jag aldrig skulle bli bäst i världen och en ny karriär tog fart.

Flytten gick till Stockholm och IHM Business School. Egen företagare har jag varit sedan 18 års ålder men i samband med IHM var jag anställd några år och hann med olika uppdrag som bland annat försäljningschef, marknadschef och VD.

Idag arbetar jag som frilansande journalist, konstnär och författare. Ibland gör jag lite reklamfilm, radioreklam och diverse andra reklamuppdrag. Jag medverkar också i ett antal långfilmer och TV-projekt när jag hinner. Sedan 2011 är jag dessutom förtroendevald ambassadör för ”Tillväxtverket” för att främja kvinnligt entreprenörskap i Sverige. Jag föreläser runt om i landet om att våga, tro på sig själv och att leva sina drömmar. Våren 2012 släppte jag boken ”Why not?”, som handlar om just det.

När jag arbetar som journalist skriver jag i huvudsak för tidningen Connoisseur. Tidigare var Aftonbladet en flitig uppdragsgivare och jag har rätt många löpsedlar i bagaget. Ibland står jag också framför kameran. Mitt fokus är dock konsten och författarskapet. Jag har haft utsålda vernissage i Miami där jag delvis bott under åren och ett antal lyckosamma utställningar i Sverige. När det gäller författarskapet har jag hittills hunnit släppa tre böcker men flera är på gång. Min debutbok ”C” som släpptes 2012 blev väldigt uppmärksammad. Det är en självbiografi som bland annat handlar om en förälskelse med en kvinna för första gången, som dessutom har bröstcancer. Mitt engagemang för kampen mot just cancer är stort och 2012 var jag ambassadör för Rosa Bandet och samlade tillsammans med konstnärskollegan Peter Sköld in knappt 1 miljon kronor till Cancerfonden. I mars 2013 kom självbiografin ”A” som är den fristående uppföljaren på boken ”C”. Hösten 2013 var jag ambassadör för GHD:s Rosa Bandet kampanj och hösten 2014 släpptes Rosa Kokboken som jag är författare till där 20 kvinnliga profiler medverkar, till förmån för Cancerfonden. Boken har i början av 2015 samlat knappt 1 miljon kronor och har varit en stor succé inte minst toppat diverse löpsedlar. Hösten 2015 släpptes Rosa Kokboken II med 20 nya kända kvinnor. Boken blev även den mycket uppmärksammad och säljs till förmån för Cancerfonden. I dagsläget har den inbringat nästan 600 000 kronor. Totalt har mina projekt inbringat 2.6 miljoner till Cancerfonden i dagsläget. Just nu arbetar jag med Cancerpodden, 78 program produceras där jag möter allt från kända män och kvinnor till anhöriga och drabbad, forskare och läkare. Podden spås att bli Sveriges största.

Jag driver också ett antal bolag och arbetar bland annat som vd för Benzer Publishing AB som ger ut EATSweden– och SPASweden. Jag driver även Smålandsgran AB med min lillebror och är av media utnämnd julgransexpert. Jag har också skrivit böckerna Granboken och Jordgubbsboken.

Eftersom jag är en kreativ person tvekade jag inte när jag fick frågan om att designa för Gerbera och Markslöjd. För Gerbera designar jag keramik och serien Square. För Markslöjd designar jag julgransprodukter. Läs gärna mer om mina designprojekt på bybenson.com.

När jag inte arbetar med olika projekt eller idrottar syns jag ibland i vimlet i Stockholm. 2012 blev jag utsedd till ”Årets Vimlare” av tidningen Expressen.

Line by Benson

Facebook

Instagram

 Tillbaka med löparskorna på. Så tacksam att vara fysiskt oskadd, men psykiskt är det tungre. Säkert för många med mig ❤  #prayforbarcelona Detta sammanfattar känslorna just nu. ❤ #Barcelona
 Just nu 〰 Stämningen är fortfarande väldigt laddad. Såklart. Polisen har högsta beredskapsläge. Precis nyss for de iväg för att stoppa en manifestation. Vi sörjer alla drabbade och deras anhöriga. Fuck this! Where can we be safe? #Barcelona #prayforbarcelona swipa för fler bilder ➡  Läget är kaotiskt. Folk springer. Förflyttar sig och försöker komma förbi avspärrningarna. Polisen stoppar alla bryskt och är fåordiga. På dålig engelska motar de frågande turister. Ordet ”terror”, förstår vi dock. Folk ser skräckslagna ut. Någon gråter. Andra pratar i telefon. Butiker och restauranger slår igen. Överallt drar man igen plåtdörrarna. Museum och andra större byggnader utryms. Hotellen låser sina dörrar. Jag tror inte det är sant. Men det är väntat. Ja, i flera år har jag tänkt på det. Barcelona – 40 miljoner turister ett perfekt mål. Överallt finns poliser. De är synliga. Stora vapen och skottsäkra västar. Jag har sett dem överallt. På Barcelonas huvudgata La Rambla strosar det tiotusentals människor varje dag. Gatan är 1,2 kilometer lång. Och så idag hände det. Pang. Just där. Bland alla människor. Jag bor bara några minuter bort. Jag drar mig mot Ramblan och jag möter gråtande personer. Folk skriker men de flesta är mest upprörda och frågande. Chockade och skärrade. Avspärrningarna har knappt hunnit upp när jag kommer fram. Det står poliser där istället. Bakom dem åker ambulanser och poliser med sirener på. Femton minuter tidigare mejades här ner människor. Situationen är stressig. Intensiv och laddad. Det var där jag gick igår och en gata jag korsar dagligen. Inte igen, tänker jag. Det här får inte ske. I luften hör jag polishelikoptern. ”Terrorist” säger en polisman och pekar mot helikoptern och jag förstår att de jagar. En kompis ringer och rapporterar om skottlossningen och säger åt mig att dra mig därifrån. Jag går förbi sjukhuset i Raval, bara några kvarter bort från Ramblan, och där står flera ambulanser. De jobbar frenetiskt. En ambulansman drar handen över halsen och gestikulerar att tre personer är döda. ”Terror” säger han igen. Jag går hemåt. Det var så nära. Igen. Vi kan inte sluta leva. Vi får inte vika oss för terrorn. Vi måste fortsätta resa. Besöka platser som vi älskar. Umgås med människor. Befinna oss vid stora folksamlingar. Jag intalar mig det. Men jag är rädd. Väldigt rädd. Hur ska vi kunna stoppa detta? Anna Benson, författare, boende i #Barcelona och ögonvittne vid terrorattentatet i Bryssel Läs hela på #Expressen
Line by Benson
0

Your Cart