Currently viewing the tag: "mamma"

#25 Emma Igelström – ”Det är cancer överallt”

Emma Igelström har tagit fyra VM-guld, ett VM-silver, tolv EM-guld, två EM-silver och tre EM-brons. Hennes mest framgångsrika år var 2002, då hon vid kortbane-VM i Moskva tog två individuella VM-guld samt ett i lagkapp och dessutom satte världsrekord i alla tre loppen. Framförallt var hon den första kvinnan någonsin som nådde under drömgränsen 30 sekunder på 50 meter bröstsim.
Men mycket har hänt sedan dess. Såväl på det personliga som professionella planet. Vi talar om det. Och om allt som har hänt sedan hon var bäst i Europa som 14-åring. Flykten. Rädslan och hur nära hon var att dö.

Vi talar om Emmas mamma. Som just nu lever med cancer. Drabbad för andra gången. Om behandlingarna. Om hennes positiva inställning till livet trots njurcancern som har spridit sig och med en oviss diagnos. Vi talar om hur Emmas mamma inte vill bli ett med sjukdomen. Mamma vill leva och vill inte låta cancern ta över.

Vi talar om samtalet som kom – ”Det är cancer överallt” och hur hon just nu lever fyra månader i taget. Vi talar också om Emmas pappa som också är väldigt sjuk.
Vi talar också om Emmas knöl som hon hittade i bröstet för några år sedan.

Produceras av Kid Eriksson. Presenteras i samarbete med ACast.

#24 Jocke Samuelsson – ”Mia blev 31 år”

En fantastisk kärlekshistoria som tog ett abrupt slut. Vi möter Jocke Samuelsson 35 år som är pappa till Stina och Ville. Och som levde med Mia, en fantastisk kvinna.

Våren 2012 upptäckte man att Mia hade cellförändringar i underlivet som sedan utvecklades sig till en cancertumör. Livmoderhalscancer.

Trots det var prognosen god. Och ett litet ingrepp skulle räcka.

Vi talar om Mias inställning. Hur hon formulerade målbilder och sedan tog sats för att ta sig förbi det. Hur hon tog det efterlängtade MC-kortet och upplevde de bästa månaderna i sitt liv. Barnen var då 6 och 1 år. Men på sensommaren 2013 upptäckte man en ny tumör. Ett återfall. Men prognosen var fortfarande god och Mia behandlades och friskrevs från sin cancer.

Vi talar om hur det är att vara en partner i allt detta. Pappa till små barn. Hur han Jocke blev lösningsorienterad. Vi talar om alla samtalen dem emellan. Vad som var svårast. Rädslan över att förlora en livspartner. Vi talar om alla biverkningar.

Sedan kom värken. Ett återfall igen. Vi talar om hur man berättade för barnen. Att mamma kommer dö. Vi talar om när Mia dog. Om livet efter. Om att möta kärleken igen.

Produceras av Kid Eriksson. Presenteras i samarbete med ACast.

regina
#16 Regina Lund – ” Varje dag man inte har smärta är en lycklig dag”

Att överhuvudtaget försöka beskriva det Regina Lund har åstadkommit under alla år är egentligen dumt. Men för att nämna några saker har Regina hunnit med ett femtiotal teaterföreställningar, ett fyrtiotal filmer/tvserier, nio album, singlar, musikvideor, tre böcker och ett antal konstutställningar. Samt att bli mamma.

2012 stod hon på scen och plötsligt försvann rösten och Regina märkte att någonting var fel. En dag faller hon ihop i duschen. Och får akut åka in till sjukhuset. Läkaren klämmer på det vänstra bröstet och där finns en knöl. Bröstcancer.

Vi talar om att berätta eller att inte berätta om sin cancer. Vi talar om den jobbiga men ytliga känslan att bli av med sin bröstvårta. Vi talar om att åka till Hawaii eller ta vägen via svensk sjukvård.

Vi talar om skulden. Hur viktigt det är att ta bort skammen och skulden. Hur man inte orkar vara den där cancersjuke jämt. Vi talar om alla tusen råd som strömmar in från alla runt omkring. Vi talar om naturens stöd. Hur Regina kramade träd och fick energi och healing.

Vi talar om vad som har varit svårast med cancern. Vi talar om att överleva men också att kunna leva när man väl har överlevt.

Hennes största önskan är mer tid. Mer tid med sin son.

Produceras av Kid Eriksson. Presenteras i samarbete med ACast.

lottagray

#11: Lotta Gray – ”Att ha en treåring och veta att man ska dö”

Det är torsdag ch nytt avsnitt av Cancerpodden.

Lotta Gray är den där snygga och välkända vimmelreportern som håller koll på alla kändisar på röda mattan. Hon har arbetat på den näst intill ökända, men numera nerlagda tidningen Se & Hör. En tidning som gett upphov till dagens ”Hänt i veckan” där Lotta arbetar idag. Hon driver också en populär blogg och många känner henne som epitetet Vimmelmamamman.  I dagens avsnitt möter vi Lotta Gray som drabbades av tjocktarmscancern 2008 och tvingades att operera bort 80 centimeter av sin tjocktarm. Kvar lämnades ynka 20 centimeter. När vi möts talar vi om just det. Operationen. Hur hon försökte vara tapper inför sin man och framförallt sin son. Hur hon gömde alla infarter och slangar under en stor munkjacka för att inte visa sig svag. Vi talar om hur svårt det var att vara mamma. Hur de påtagliga mardrömmarna tog död på hennes son. Vi talar om segern när hon tillslut kunde hämta posten. Posten som en dag kom med ett brev som berättade att man hade glömt att undersöka levern. Vi talar om hur cancern spridde sig till levern. Hur hon fick cellgifter från handväskan under en James Bond premiär. Hur hon förberedde sig inför döden. Och hur hon packade en låda. Spelade in videoklipp med sin röst som hon ville att sonen Lennox skulle minnas. Vi talar om hur begravningen förbereddes i minsta detalj. Hur hon fullkomligt vältrade sig i döden. Vi talar om ambassadörskapet för Cancerrehabfonden och för Läkarmissionen och engagemanget i Afrika. Och om att försöka överleva.

Produceras av Kid Eriksson. Presenteras i samarbete med ACast.

DSC_9987_1

Denna vecka är det fullt ös. Försöker komma igång. Nya böcker på gång… Träffade Lotta häromdagen. Hon bor så fint i Allingsås. Vi lagade mat tillsammans. Kan inte avslöja vad men oj så gott. Hon är grym i köket. Och så otroligt härlig. Påminner mig om min mamma. Johan var såklart med som alltid.

Myst med Gabriel också en hel del. I fredags var vi på Grand Hotel. K var också med… Hon smög med in so to speak… Alla älskar henne som tur är. Att dricka te på Grand mitt i natten är typ det bästa jag vet. I övrigt är jag rätt mycket i solen och i parker med K. Älskar att solen och ljuset äntligen äntligen är här. Man mår lite bättre då.

20150304_161037_120150410_224555_1 20150409_130510-0120150411_122542-01

20150406_115212-01

Över påsken var jag och K i Småland. Jag älskar att vara där. Ragnabo. Så tyst och lugnt. Otroligt härligt. Börjar bli mer och mer lantis. Fast kontraster kontraster. Sprang min runda upp till Djursvik. Gick dit när jag var yngre. Minns när vi slutade nian och skulle gå dit ett helt gäng. Att vi ens kom fram. Herregud.

Träffade min familj massor. Middagar här och middagar där. Mina fina syskon Frida, Emil och Julia. Inte minst Edvin, Ebba och Elin. Pappa. Träffade också mamma vilket inte är så vanligt. Det var fint. Och så gick jag på styltor.Inte heller så vanligt. Lärde Edvin. Grym balansträning. Julia och jag fikade i Kristianopel innan vi åkte tillbaka till Stockholm. Det är så fint där. Kul att Sött & Salt hade fullsatt. Gillar det lokala och lantliga. Heja. Vad gjorde ni i påsk?

20150405_162806-01 20150406_103702-01 20150406_103745-01

image

Idag är vi på en liten utflykt i Blekinge.  Vi har precis kommit i land i Matvik hamn efter att ha tagit båten till Tärnö fram och tillbaka. Hälsade på Johannas mamma och hennes man Jan-Åke som har seglat dit. Verkligen lite livet på Saltkråkan därute. Fascineras av det livet samtidigt som jag själv nog gärna hade velat bo på en ö som man kan nå med bil.

Verkligen vackert i dag i sommarregnsverige. Eller hur? Jag älskar regn! Plockade vildhallon. Så gott! De blir inte godare än så. Eva visade oss Blekinges landskapsblomma – kungsljus. Väldigt lång rackare hittade vi. Nu mot Johannas farmor och sedan bror med familj. Johanna kör och jag bloggar.  Hoppas ni har det bra.

image

image

image

image

image

image

image

image

image

Det blev inget Hasslö idag. Det blpser för mycket så Johannas mamma kunde aldrig segla dit. Vi får hälsa på en annan dag. Istället tog vi cyklarna till café Kanelen som underbara Hanna driver.

Mumsade på såväl pumpamacka som vaniljbulle. Just vaniljbulle är nostalgi för mig – minns hur jag sparade ihop en femma då och då och sprang och köpte en på konditoriet i Torsås när jag gick i skolan. 5 kronor var tider det. Och gott var det. Är det.

image

image

image

image

Jag tänker på Chicago samtidigt tänker jag på ingenting när jag springer. Fast Chicago får mig ut i spåret. I oktober smäller det. Mitt tredje marathon. Jag, lillebror Emil och pappa. Springer en underbar runda upp till Påbonäs och Djursvik och sedan tillbaka till Ragnabo. Var så vackert igår!

Idag kanske vi ska till Hasslö och hälsa på Johannas mamma som har seglat dit. Imorrn får vi besök. Blir lite hejbaberiba i stugan.

image

IMG_20140517_193124

Vilken underbar helg! Har ni också haft det? Hoppas hoppas. Jag, Johanna och Helena sprang Göteborgsvarvet. Det här låter kanske knäppt och kanske jag inte sa just det 30 minuter efter målgång men gud vad underbart det är. Jag hatälskar lopp. När jag väl gör det är det magiskt. Man bärs fram av publiken samtidigt som man kämpar och stålsätter sig. Jag lägger nog alldeles för mycket energi på att springa runt och le, göra high five med publiken och tjoa. Ja, man kan ta mig för en riktig knasboll fast det är jag nog ibland. Verkligen kul hur som! Vi följdes åt nästan hela vägen. Helena som flåsade mig i nacken i 20 km spurtade jag ifrån sista kilometern… Väldigt viktigt! Jag har faktiskt aldrig sprungit lopp med någon tidigare. Alltså jag har ju sprungit med pappa och så men aldrig bredvid. Pappa kutar ju ifrån mig med en gång. Han gör ju maran under 3 timmar. Så det här var en ny erfarenhet och väldigt kul. Nu ser jag fram emot Chicago Marathon i oktober. Kanske en halvmara till innan dess. Tiden? 1,54. Jag har varit bättre men detta får vara ok. Johanna bestämde sig kvällen innan och spurtade in strax efter. Och Helena? Ja, 20 sekunder efter eller vad det nu var… Vi var väldigt nöjda tjejer när vi kommit i mål! Känslan är obeskrivlig. Min vader idag? Sjukt ömma.

Göteborgsvarvet är världens största halvmara med ca 64 000 startande. Det att jämföra med världens största maror som har ca 25 000 löpare. Så ni kan tänka er vad folk det var…

Helgen i Göteborg har bjudit på en massa sol. Jag älskar västkusten. Det är något helt annat där. Just Näset där H och Mackan bor är så nice. Vi kommer gärna fler gånger so to speak. Massor god mat. Nybakta scones till frukost. Till och med skönsjungande Sonja hittade dit i fredags och vi njöt alla av Hellens pasta. Johanna övningskörde hela vägen fram och tillbaka vilket ju var underbart skönt för mig. Hon är grym. Igår kväll åt vi middag hemma hos Madeleine min bonus-mamma.

20140517_172256IMG_20140517_104615IMG_20140517_125825IMG_20140517_09435720140517_10074720140517_10075620140517_100751IMG_20140518_110802IMG_20140516_165525IMG_20140518_223952

Line by Benson