Rumpskydd »

Vet ni var jag har börjat flagna? PÅ RUMPAN! Nej, jag har inte solat naken. Nej, jag ligger inte för mycket i sängen. Nej, jag har inte superduper tunna bikinitrosor. Ja, jag ska börja smörja min rumpa. Även under bikinin.
Trevlig helg!

Vet ni var jag har börjat flagna? PÅ RUMPAN! Nej, jag har inte solat naken. Nej, jag ligger inte för mycket i sängen. Nej, jag har inte superduper tunna bikinitrosor. Ja, jag ska börja smörja min rumpa. Även under bikinin.
Trevlig helg!
Japp, igår var jag och köpte två helt nya resväskor. Jag ber till gud att allt jag äger här i Miami ska få rum där. I alla fall det mesta. (Hur fan ska det gå till?) Har även min stora golfbag i dess travelbag, där jag kan stuva ner en massa high heels och annat nödvändigt en kvinna måste ha. Har ni tänkt på att high hells låter rätt kul? Inte riktigt samma fina sköna känsla som high heels. Jag har kollat om underbara flygbolaget United (not) som flyger mig upp till New York kommer godta mina tre väskor, innan SAS tar mig vidare till Europa. Och japp för $200 så tar United gärna emot mina tre väskor. Hmm jaha okej. Vad kul. Älskar alla nya regler i flygvärlden. Är glad att jag inte är en sån frequent flyer anymore som jag brukade.
Ska bli fantastiskt underbart och härligt att få tillbringa sommaren i Sverige. Längtar! Nedräkningen har börjat…
Igår kväll var jag på bio på Lincoln Road. Älskar den bion. Känns som min hemmabio. En “White hot chocolate” från Starbuck’s och en popcorn gjorde liksom susen. Can’t be without my popcorn. Såg filmen “The Back-Up Plan” med Jennifer Lopez och Alex O’Loughlin. Den sistnämnde var så snygg så jag nästan dog… Lopez är ju som alltid vacker och gjorde en bra insats. GRYM film! Skrattade massor. Så underbart härligt när man skrattar mycket. Filmen hade faktiskt galapremiär här i Miami för några veckor sedan med en viss latino-Lopez på röda mattan. Tyvärr missade jag det… Hmm! Vet ej när den har premiär i Sverige men tror till sommaren. SE DEN! Jag undrar just om det är jag om 10 år…

WMC – Winter Music Conference var ju här för några veckor sedan. ÄNTLIGEN är det över. Var helt galet. Världens största musikfestival med ca 100 000 besökare. Allt kretsar kring sol, drinkar, poolfester och nattklubbsmagi. Och så naturligtvis elektronisk dansmusik. Jag förstår nog inte hur stort detta var, då jag försökte undvika detta spektakel så gott som det gick. Folk var som galna och dansade överallt. Många av de bästa hotellen hade poolfester av högsta klass. Dagsfylla med ”fet” musik, strålande sol och med lättklädda hunks och bikinibrudar var bara ett inslag. Hur orkade folk? Fontainebleau, Delano och Eden Roc är tre hotell på South Beach som satsade på stora namn. Svenska dj:s är otroligt populära och utan att jag visste det har vi världskända dj:s som tydligen alla känner till… Swedish House Mafia var ett exempel. En del säger att hela Miami Beach är som ett Visby under Stockholmsveckan…fast tio gånger ”värre” under WMC. Jag är glad att alla har lämnat South Beach nu och att de har slutat spela elektronisk musik i butikerna, hotell lobbys, restauranger, klubbar och ja överallt.
För mig är det lite märkligt att någon som står och spelar skivor längst fram har 50 000 i publiken.
Carolina Gynning som jag träffade var här för WMC och sa att hon hade drömt om att få besöka festivalen i hela sitt liv… Next year here we go again.
Läste ut en bok igår vi poolen. “Tillsammans”, som Cia lämnade kvar när hon besökte mig. Skriven av Denise Rudberg. Var helt okej, väldigt lättläst och tonårsstoryn hade passat min lillasyster bättre än en gammal panter, som jag. Men den fick mig trots allt att le. Mest log jag när Thorleif frågade sin dotter Theresa om hon fick “ishjärna” efter att ha klunkat några glas iskall saft. Kul! Längesen jag “hörde” ordet “ishjärna”.
Brukar du få “ishjärna”?
Himlen är klarblå och solen steker fantastiskt skönt. Jag känner verkligen att jag lever, men fattar knappt att jag har det så här bra. Vaknade utvilad men ändå tidigt av solens strålar som tänder upp min lägenhet. Hörde vågorna. Läste mail och kollade datorn en kortis. Tog bilen, den fantastiska svarta Mustangen (cab) som jag haft denna veckan. Körde upp till min golfbana där jag numera är stammis. Spelade 18 hål på 2,5 timme. Slog 5 bollar i vattnet. Fina Nike-bollar. Tur jag har så många. Underbar runda ändock. Cruisade ner mot South Beach igen med bra musik i högtalarna och håret fladdrandes. Gabriels “Imma be…” . La mig vid poolen. Åt en god lunch. Lyx. Tog sedan en Pina Colada, som jag älskar. Pratade med Aftonbladet. Flera grejer på gång, Kul! Läste en bok. Åt lite pita och hoummus också. Konstant hungrig. Satt i bubbelpoolen i en evighet. Man ser havet därifrån. Fantastiskt härligt. På väg till middag nu och sen drink och utgång med vänner. Vitas och Mynt ikväll. Hinner jag ska jag möta upp några svenska låtskrivare och musiker som gästspelar i Miami.
En helt vanlig onsdag.
Jag träffade min och Smilingmoms gemensamma vän – Andrew Rai när jag var uppe i New York. Vi satt och drack gott vin i “Chelsea” på Manhattan. Andrew är uppuxen på Manhattan och kan varenda gata och ställe som ett rinnande vatten. Dock har han en förkärlek för Sverige (och kanske även svenska ladies?). Hans far Vasant Rai var en världsmusiker och spelade för utsålda hus. Klassisk musik. Känner ni till honom? Det roliga är att Vasant och Ingemar Bergman var mycket goda vänner, vilket resulterade att sonen Andrew besökte Fårö om sommrarna som liten och älskar Sverige. Och svenska tjejer som sagt…
Jobbade hela dagen igår. Det var väldigt kul! Och gissa vad jag åt??? SVENSKT LÖSGODIS! Åt minst fyra dumlekolor. Hjälp så gott! Hur jag fick det? Där jag var bjöds det friskt. Tror jag såg det sjukaste och mest lyxigaste hus jag någonsin skådat igår. 1300 kvm. Fantastiskt. Otroligt fint. Och så allt lösgodis då. Mm…. Will tell you more.
Ha en underbar dag!

Idag är jag iväg på hemligt uppdrag. Håll utkik här i veckan. Är så glad för allt spännande och kul jag får vara med om. Tack!
Mitt favoritställe är helt klart Delano. Jag älskar det stället. Ligger på Collins Avenue, ett stenkast från där jag bor. Jag rekommenderar alla att besöka Delano om man är i Miami. Stället har sån schysst atmosfär och härlig stämning. Vi åt middag där i lördags, på “The Blue Door”, som restaurangen heter. Väldigt trevligt. Jag tycker det är så läckert när folk dansar i poolen. Folk är så glada och livet känns rätt lätt. Själv njöt jag mest att trevligt sällskap, god mat och god champagne. Inte minst desserten. Wow jag är såld på vissa desserter. I skrivande stund håller jag på att sprängas av begär efter Ghiradelli chokladen med jordnötssmör. Så gott! Vi hörs!
Såg förresten att numera NY-boende Sofi Fahrman hade fått en påse svenskt lösgodis i present. Vill också ha! Någon?
.jpg)
Jag förstår honom. Micke är bra. Jag gillar honom väldigt mycket och hans ledarskap är storstilad. “Vi måste ställa frågor” är sånt där citat som är fastklistrat på min näthinna när jag tänker på Micke Stahre. Jag minns när AIK presenterade honom för första gången för oss samarbetspartners uppe på Råsunda. Vi undrade alla hur sargade AIK skulle kunna nå längre den säsongen. Stahre var otroligt kaxig men ändå med fötterna på jorden om det nu finns någon logik i det. Jordnära och streetsmart är andra ord som kommer upp. Han tystnade sina kritiker rätt snart och när vi firade guldet på AIK:s guldfest tillsammans på Ambassadeur på Kungsgatan i Stockholm ett antal månader senare, var det nog ingen som ifrågasatte Micke Stahre. Men vad har hänt med AIK sedan dess? Man har tappat en massa storspelare och är långt ifrån samma lag. Kanske finns inte gnistan längre? Att Micke tackar ja till ett tränaruppdrag i grekiska Panionios är helt förståeligt i det här läget. Jag tycker du gör helt rätt Micke. AIK vann SM-guld i fjol. Det borde fan räcka. Time to move on. Läs mer här.
Men som AIK:are hoppas jag såklar på fler guld. Mycket vill ha mer. Är det inte så?
Igår hade jag en helt fantastisk dag. Först en lång golfrunda med två tjejer som nog borde fundera på att byta sport. Wow vilken tid det tog. Kul var det i alla fall och all golf har satt sina spår, framförallt i handen… Känner att jag är på gång i år! Ska fan sänka mig en hel del. Efter rundan mötte jag upp underbara Anna & Micke på La Piaggia. Gå dit! Super härligt ställe längst ner på South Point. Dock privat och “Only for members”. Trots att jag inte är någon medlem gick det rätt lätt ändå. Fattar inte varför det alltid är så lätt? Åt supergod mat och drack gott rosé medan solen värmde gott. Kvällen avslutades på Espanola Way och en god mojito. Livskvalité.
Förresten älskar mina nya Versace brillor. Visst är de fina?
Lägg namnet Johanna Larsson på minnet. 21 bast och har redan visat var hon är på väg. Helsingborgstjejen lyckades vinna två singlar i Fed Cup – matchen mot Kina, som avslutades i Helsingborg idag. Hon besegrade Peng Shuai (rankad 54 i världen) igår och idag slog hon in matchbollen mot Zhang Shuai vilket tog Sverige upp i elitdivisionen dvs. bland de 16 bästa nationerna i världen. Det är stort! Väldigt stort.
Att Sverigeettan Sofia Arvidsson missade att avgöra känns ovidkomligt i sammanhanget, trots flera matchbollar. Med sin rutin och pondus har hon dragit ett stort strå till stacken. Att hon dessutom vann sin match igår mot just Zhang Shuai är inte att förglömma.
Stort grattis Larsson och Arvidsson! Härligt jobbat! Läs mer om matchen här och här.
Synd att Söderling “bara” kom tvåa när denna “tennishelg” går mot sitt slut.
Bilden ovan är från Miami och Sony Ericsson Open, där jag träffade fröken Arvidsson för en intervju.
Läste ut “Bortgift mot sin vilja”… Hmm jag är rätt kritisk i mitt läsande och nope det här är ingen bok ni behöver läsa heller. Visserligen en otroligt tragisk och på så vis intressant historia. Men språket. Var är det?
Förresten tror jag att “Till en ängel” med Sonja Aldén är den bästa låt jag vet. Brukar alltid spela den på morgonen.

Jag smög förbi tatueringsstudion Miami Ink på Washington Avenue… Lite kul! Cia sorry att jag inte visade denna studio. Massor folk utanför och även innanför som tar bilder och är nyfikna. Miami Ink är en dokumentärserie som sänds på TV6 i Sverige. Omåttligt populär tydligen… Själv har jag aldrig sett den, då jag inte är någon TV-människa. Handlar om storyn bakom alla tatueringar som folk gör. Rätt kul ändå. Tänk er själva – alla tatueringar betyder ofta något. Själv är jag tatueringslös men har i många år haft funderingar på en liten rackare vid insidan på smalbenet/ankeln. En text “Nina Solita” som är väldigt betydelsefull för mig. Men än finns där inget. I övrigt är jag inte jättepro tatueringar…

Vilket njutbart liv jag lever. Det är fantastiskt. Jag har så mycket tid helt plötsligt. Tid till träning och vila – vilket är underbart. Jag tränar minst en gång om dagen. Ibland två. Ibland tre. Jag äter bra. Gröt varje morgon med en uppsjö av färska frukter, bland annat jordgubbar. Har till och med börjat äta grapefruit, då det sägs vara extra nyttigt. Känns väldigt bra.
Fick ett mail häromdagen på Facebook av någon som hette Kjell, som kändes bekant. Han var min gamla busschaufför när jag gick i skolan i Torsås. Ibland övertalade jag honom att skjutsa mig ända hem till Siggesbo. Hatade vägen mellan Farslycke och Siggesbo. Särskilt om min cykel inte var där och jag var tvungen att gå en halvtimme. Han försökte friska upp minnet på mig genom att berätta detta. Han berätta också att jag hade åkt taxi med honom några gånger (till min fars förtret – då pappa tyckte detta var onödigt). En gång hade jag betalat med några liter jordgubbar. Hmm, det lät som jag – så jag godkände hans vänförfrågan. Han berättade också att jag hade erbjudit honom att bli min privatchaufför i Frankrike när jag blev proffs där… Jag som trodde jag var ödmjuk. Hmm.
Fick också via FB kontakt med en “pingismamma” häromdagen, som jag gillar starkt. Kul att du läser bloggen Anitha! Tack. Och tack alla ni andra såklart. You make my days. Puss
.jpg)
Häromdagen låg jag på “min” strand precis vid lyxhotellet “W”. Hotellet öppnade i höstas och här bor många av “stjärnorna” som kommer på besök. Bland annat bodde Fröken Silvstedt här för några veckor sedan. Men denna dag när jag låg här kom ett par – en lång snygg man med sin söta lilla tjej och la sig på solstolarna. Det tog en halvtimme. Jag skojar inte om jag säger att det var 20 paparazzis som omringade dem. 10 meter ifrån mig. Hmm jag fick känna på det livet så att säga. Hysteriskt! Allt för att få den bästa bilden. Paret reste sig rätt snabbt och klädde på sig för att gå in på poolområdet. Paparazzina hoppade och sprang för att få bästa bilderna. Stackars par säger jag bara. Mannen var Rick Fox (skådis och f.d. NBA-spelare) hans tjej är Eliza Dushku (skådis). Köp ett hus på Fischerman Island eller nåt, dit ingen kan komma.
Jag fick ett mail från någon okänd när jag bloggade om just paparazzis för några veckor sedan. Personen ifråga lästa nog inte hela det inlägget utan ställde frågor om hur det var att vara en papparazzi och hur man blev en… Hmm I don’t know. I don’t wanna know.


Jag trodde på Råå-tjejerna. Ja ända in i slutet. Men som så många gånger förr vann Team Mälarenergi (Köping) över Råå BTK i en viktig match. Ja, i en SM-final. I know the feeling. Tungt. För Råå-tjejerna alltså. Tema Mälarenergi imponerar dock och de har radat upp ett gäng SM-medaljer nu senaste åren. Ifjol slog det just Råå BTK igen i finalen.
Hur som helst stort grattis till Köping (Team Mälarenergi)!
Den andra SM-finalen i Helsingborg idag fredag med ett fulltagligt Råå BTK, var mycket jämn. Jag var helt säker på att Frida skulle knipa sista matchen mot Sjögren och säkert brände den förlusten något. Kanske även den första mot Westholm. Förra finalmatchen var Frida kanske den mest stabila. Tungt. Sen att halvengelskan Linda Mernsten skulle förlora två matcher hade nog ingen räknat med, trots att hon var nyklippt och fin i håret. Kajan Andersson vann båda sina stabilt. Marie Olsson likaså. Men det räckte alltså inte. Fan tjejer!
Att Linda Nordenberg drabbades av askmolnet och missade den första SM-finalen, var det ingen som tog hänsyn till. Till och med matchen i Fed Cup i tennis flyttades en dag på grund av detta och spelas på söndag och måndag istället, för att lagen skulle ha en extra dag att träna (de anlände igår!). Snacka om kontraster. Att Nina Vakkila fick avgöra SM-finalen med sitt dubbelspel kändes nog rätt gott för henne med tanke på att Råå BTK var hennes klubbadress ifjol och hon inte fick plats i årets trupp… Eloge till webbsändningen – väldigt kul att kunna följa denna final från min solstol här i Miami. Och sist men inte minst publiksnitt på 120 personer i de två finalmatcherna!? Var gjorde alla andra Helsingborgare? (Jag vet att t.ex tennisesset Sofia Arvidsson som är i Helsingborg i helgen valde att åka upp till Halmstad och kolla på Drott istället…och hon har ändå vunnit SM-guld i pingis en gång i tiden.)
På med lite sexiga kläder igen tjejer – så kommer publiken. Jag lovar!
(Bild Britt-Marie Olsson)
SM-finalerna
Final 2
23/4 Råå BTK-Team Mälarenergi BTK 4-5
Linda Mernsten-Paula Medina 11-7, 9-11, 7-11, 11-13
Frida Bengtsson-Sofia Westholm 9-11, 12-14, 11-7, 11-8, 6-11
Marie Olsson-Nina Vakkila 11-8, 12-10, 9-11, 5-11, 11-5
Kajsa Andersson-Marie Sjögren 11-9, 6-11, 11-8, 11-5
Mernsten-Vakkila 11-7, 6-11, 12-14, 10-12
Olsson-Medina 11-5, 12-10, 8-11, 13-11
Andersson-Westholm 12-10, 13-11, 8-11, 11-5
Bengtsson-Sjögren 11-4, 10-12, 11-6, 8-11, 8-11
Mernsten/Olsson-Medina/Vakkila 7-11, 11-7, 6-11, 8-11
Publik: 90
Final 1
21/4 Team Mälarenergi BTK-Råå BTK 5-2
Paula Medina-Marie Olsson 12-10, 16-14, 12-14, 11-7
Sofia Westholm-Frida Bengtsson 11-4, 8-11, 5-11, 6-11
Nina Vakkila-Kajsa Andersson 11-9, 4-11, 11-9, 5-11, 12-10
Marie Sjögren-Alice Tolstoy 11-9, 11-6, 11-7
Medina-Andersson 6-11, 11-3, 11-7, 11-7
Vakkila-Olsson 6-11, 9-11, 12-10, 11-6, 9-11
Westholm-Tolstoy 13-11, 11-1, 11-4
Publik: 142

Jag är inne i en bokläsarperiod. Kvällsmänniska som jag är fyller jag mornarna (riktigt ord?) med först sömn, sen jobb. På dagarna lapar jag sol och läser ibland i min ensamhet och ibland hänger jag med mina american friends. På kvällarna tränar jag och jobbar lite igen. Jobbar kan vara att Facebooka… Härligt :). Ibland är det annat på programmet… Ibland tränar jag även på morgonen. Jag lever ett härligt liv. Boken då; Handlar om Usama Bin Ladins svägerska. Hemsk. Men nja lite svår att ta på. Handlar lite om den 11/9 också. Drömde mardrömmar om den inatt. Drömde att mitt plan som stod på ground zero backade i full hastighet bort från det rasande tornet. Var väldigt läskigt och otäckt. Var vid ground zero förra helgen i New York, där de nu håller på att bygga upp ett nytt tower. Istället för två blir det ett gigantisk. Vet ej när det blir klart. Det har ju byggt i flera år nu.
Nej, du behöver inte läsa den här boken. Trevlig helg!
I flera dagar har de byggt och byggt nedanför mitt fönster… Jippie. Har inte haft balkongdörren öppen dessa dagar. Är van att allt blir färdigt på en gång och förvånas alltid hur ineffektiva många människor är. Kanske har jag denna egenskap från min far som alltid jobbar 5 dygn i streck om det är något som ska göras. Sån är han. Sån är jag.
Hur som helst så idag äntligen fick jag se vad det var som de hade byggt. En hästpoloarena. Wow. Helt plötsligt så susade några hästar förbi där jag låg i gladan ro och solade. Jag smög bort och kikade. Kul! Hästpolo verkar kul, men absolut inget för mig. Jag hade “slått” näsan i sanden direkt. Däremot kan jag kanske lära dem lite om bollsinne… Hur kan man missa bollen gång på gång. Vad var detta? Division 9?
Anna Benson är journalist, konstnär och författare. Tidigare var hon idrottare på hög nivå och är bland annat svensk och fransk mästarinna i bordtennis med ett förflutet som proffs både i Frankrike och Tyskland. Anna har arbetat som vd för ett sportbolag och var senast anställd som försäljningschef för en av Sveriges största golfklubbar. Numera pendlar hon mellan sina hem i Stockholm, Miami och Småland och frilansar som journalist varvat med vernissage för sin nakna konst samtidigt som hon skriver böcker. I januari 2011 sålde Anna ut sin första vernissage i Miami och hon har över 12 utställningar bokade de närmaste åren. Anna har fortsatt sälja ut och spås en lysande framtid som konstnär. I början på 2012 debuterade hon som författare med självbiografin "C" samtidigt som hon medverkade i ett antal långfilmer och en mängd tv-projekt. Under våren släppte hon redan sin andra bok "Why not?", som handlar om entreprenörskap. Anna är passande nog också ambassadör för kvinnligt entreprenörskap i Sverige 2011 och 2012 och föreläser flitigt runt om i landet. Hon har varit egen företagare sedan 18 års ålder. I mars 2013 kommer självbiografin "A" som är den fristående uppföljaren på boken "C", som för övrigt blev mycket uppmärksammad. Boken handlar bland annat om en kvinna med bröstcancer. Anna har engagerat sig starkt i kampen mot sjukdomen och 2012 var hon ambassadör för Rosa Bandet. När hon inte arbetar med olika projekt eller idrottar syns hon ofta i vimlet i Stockholm. 2012 blev Anna utsedd till "Årets Vimlare" av tidningen Expressen. Följ hennes äventyr här!
